5 veckor
Nu är det alltså bara fem veckor kvar. Shit, det är ju ingenting. Känns lite overkligt när man tänker på det - om ett par veckor kommer våra liv förändras för alltid.
Så, nu verkar allt vara införskaffat och endast Bebis är kvar.
Både Erica och jag går mest och väntar nu, rastlösa. Går liksom inte att fokusera på något annat - plötsligt känns jobbet oviktigt och att planera är en enorm kamp. Tänker nästan inte på annat. Kämpar med att fixa lite Warmlandersgrejer innan och komma igång med bok 2, så jag ligger lite före där. Gjort en remake på den näst första Warmlanderslåten jag skrev, som blev rätt bra om jag får säga det själv. Fixade även nytt distrubutionsbolag till bandet, vilket kommer leda till en ny singel innan sommaren (förhoppningsvis).
Förra helgen handlade vi kläder som Bebis ska ha på BB och vid hemfärden:
Så, nu verkar allt vara införskaffat och endast Bebis är kvar.
Vi väntar med spänning :)
Vem är du?
Nu är det drygt 8 veckor kvar ... Åtta!
Det är ju ingenting!
Otroligt vad fort tiden har gått, och snart har bebis anlänt. Känns som om att det var igår vi fick beskedet om Erica var gravid. Om det känns som om att tiden går fort nu, så kan man ju undra hur det blir när Bebis är född.
Voj voj voj.
En ny del i livet börjar och jag ser fram emot den.
Det går inte en minut utan att man undrar vem som gömmer sig i magen; som sparkar mamma när jag pratar med dig, vrider och vänder på dig som om du ville ut. Är du en pojke eller flicka? Lik henne eller mig? Livlig/lugn?
Måste erkänna att jag har svårt att fokusera på jobbet, nu när de tre B-na blivit fyra:
Bebis
Baby
Boken
Bandet
De fyra största delarna av mitt liv, på många sätt.
Boken är klar.
Äntligen, efter fyra år. Det är en helt otrolig känsla; äntligen har jag fixat det jag har försökt med i såå många år. Jag skrev klart en bok. Ser fram emot att få trycka den och jag har faktiskt redan börjat på fortsättningen...
Mitt liv är rätt spännande just nu
Snart klar...
Träningsvärk.
Rasmus och jag har äntligen kommit igång med gymmet på fredagar, vilket är jäkligt gött. Men träningsvärken... Jisses. Blir intressant att se hur det går för oss idag, då vi har rep.
Ska bli väldigt skoj, för förra repet var väldigt givande, främst ur arr-synpunkt, men idag kan vi jobba mer med komp (Rasmus, Nordh och Ulf). Fokuserar på två nya låtar och jobbar fram dem.
Boken är nära slutet, äckligt nära. Jag skriver "sista delen" i boken, och det spännande är att jag vet vad som ska hända, men vägen dit får lägga sig själv; vilket är en ganska bisarr men sjukt intressant process, för det är som om att man inte bestämmer helt själv.
Längtar tills den är klar.
Ett stort livsmål uppfyllt.
Nästan i mål
Helg igen.
Tycker att veckorna går allt snabbare, och det är ju bara skönt. Känns som om att det Erica och jag gör om dagarna är att räkna ned, till bebis. Vi väntar.
I övrigt så jobbar jag på för fullt med boken, och nu är jag bara ca ett kapitel från slutet. Känns som om att jag är på väg att få uppleva en stor pojkdröm; att äntligen skriva klart en hel bok (en relativt tjock sådan, också). Så länge jag kan minnas har jag skrivit berättelser, men jag har aldrig haft tiden/diciplinen till att skriva klart de längre av dem. Har en uppsjö noveller på mellan 15-60 sidor som inte slutförts, men snart ska jag lyckas!
Sen återstår ju bara redigeringsarbetet och allt sådant, men det känns just nu som en smal sak...
Snart är det dags för musikvideoinspelning med bandet, vilket ska bli väldans skoj! + skrivandet till en låttävling. En del på gång, samt förhoppningsvis en ny sajt inom kort.
Blir litet rep i helgen; vi kommer köra varje helg framöver nu, och det känns bra!
Kontinuitet
Nu är julen över och vardagen har börjat igen.
Ute ligger det massvis med snö på marken, något som inte alls känns särskilt skoj. Jag börjar nog längta till våren.
Jobbar en hel del med boken på min lediga tid, och jag ska bli klar med den relativt snart, innan barnet är fött. Ser ljuset i tunneln där i alla fall.
Bebis gör mer väsen av sig hela tiden, vilket är otroligt roligt! Den rör sig hela tiden i magen och verkar ibland nästan reagera när man pratar med den. Kan knappt vänta på att få träffa dig och visa upp dig för din familj och din utökade familj.
Och på tal om den utökade...
Jag tror jag har kommit till en tråkig insikt, och det grämer mig. Jag visste att det skulle bli svårt att repa regelbundet, men nu känns det som att det blir ca två rep per termin, till och med med de som bor i närheten, och det känns inte alls kul. Jag saknar att repa och jag vill jobba fram nytt material, avancera lite grann... Är det ohållbart? Jag hoppas verkligen inte det, men just nu känns det lite pissigt. Jag vill egentligen repa minst en gång i veckan, hitta spelningar och med jämna mellanrum träffa hela bandet; för gig, rep, inspelningar. Men för varje repförslag, projekt eller dylikt så känns det allt mer tunggrott.. De senaste gigen har vi iofs varit alla och det har varit kanon. Älskade det!
Känns lite som att jag har svikit oss. Borde fixat fler gig, byggt upp en tätare resekassa så folk kunde ta sig hit eller vi dit..
Ja, jag vet inte.
Men jag saknar kontinuitet och vet inte hur jag ska förbättra det.
Men jag jobbar på det.
Farväl, älskade mormor
Min älskade lilla mormor har gått bort.
Du var alltid så snäll och glad, och jag kan inte minnas att jag någonsin hört dig säga ett ont ord om någon. Du och morfar var barnvakt en hel del åt Simon och mig när vi var små, och när mamma och pappa jobbade. Vi tillhörde de få som har lyxen att vara hos sina släktingar istället för dagis. Tack vare dig, mormor, och min mamma så har jag en väldigt livlig fantasi och jag vet att jag kommer att kunna behålla barnet inom mig vid liv för alltid. Du lärde mig det. Kommer du ihåg alla gånger du tog med oss för att leka i skogen, och ända borta vid kohagen? Du var noga med att vi skulle akta mängden av torkade koblajor.
Du älskade naturen, och det lärde du mig och Simon att göra med. Vi fortsatte att gå ut i skogen när vi blev äldre, just där du hade visat oss. Jag är tacksam för det. Och jag är tacksam för att du visade oss att det var minst lika kul att leka med lejongap och tusenskönor, som med He-Man och Turtles.
Vila nu, mormor. Det har du verkligen förtjänat. Jag kan fortfarande höra ditt hjärtliga skratt och känna värmen från din hand mot min kind.
Jag älskar dig mormor - du är bäst; den finaste mormodern man kan ha. Jag vet att vi kommer ses igen någon gång, när det är min tur. Men tills dess nöjer jag mig med att veta att du funnit frid och jag vet att du vakar över mig, Erica och ditt barnbarnsbarn. Över Simon, Lina och Agne. Över mamma och Leif, över morfar.
Hej då, mormor.
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta.
/Lille Emil
Vinter på G
Det har (åter igen) gått ett bra tag sedan senaste inlägget. Temperaturen har börjat sjunka och snart är det vinter. Det har gått förvånansvärt fort, den här terminen, och samtidigt känns alltid höstterminen som en så otrolig uppförsbacke.
Vi skulle besiktiga bilen förra veckan och fick fyra anmärkningar (kostade oss 6000:- att reparera) och två veckor tidigare så fick vi lägga fyra tusen på en ny startmotor, så det är skralt nu :( Vi räknade ut att vi har lagt 24.000 :- på bilen i år, jämfört med ca 4000 förra. Inte roliga pengar, speciellt inte innan jul och innan våren.
I början på maj kommer våra liv att förändras ganska rejält: vi får tillökning :) Vi väntar med spänningen på att få se vad det är för liten filur som väntar i Ericas mage, och nästa fredag är det dags för ultraljud. Ska bli väldigt spännande! Då får vi se hur många det är, he he...
I övrigt så håller jag på med boken för fullt, och jag hoppas vara klar innan jul. Nu vet jag hur den ska sluta, men jag måste bara nå fram dit :)
Vi skulle besiktiga bilen förra veckan och fick fyra anmärkningar (kostade oss 6000:- att reparera) och två veckor tidigare så fick vi lägga fyra tusen på en ny startmotor, så det är skralt nu :( Vi räknade ut att vi har lagt 24.000 :- på bilen i år, jämfört med ca 4000 förra. Inte roliga pengar, speciellt inte innan jul och innan våren.
I början på maj kommer våra liv att förändras ganska rejält: vi får tillökning :) Vi väntar med spänningen på att få se vad det är för liten filur som väntar i Ericas mage, och nästa fredag är det dags för ultraljud. Ska bli väldigt spännande! Då får vi se hur många det är, he he...
I övrigt så håller jag på med boken för fullt, och jag hoppas vara klar innan jul. Nu vet jag hur den ska sluta, men jag måste bara nå fram dit :)
Sjuk
Fyy.. Det är tråkigt att vara sjuk, det är ett som är säkert.
1. Trots att man är "ledig" så orkar man inte göra något - så bort med all produktivitet och nytta!
2. Man får först ingen, sedan lägre lön.
3. Vid ex. förkylning är det nästan omöjligt att sova om nätterna.
Idag är det torsdag och jag fick skyhög feber under arbetstid i tisdags, men i morgon måste jag till jobbet. Jag har ju helgen att vila upp mig på.
De senaste veckorna har jag inte känt för att spela gitarr eller skriva låtar särskilt mycket, och jag har märkt att det är en naturlig svacka som varje år återkommer vid terminsstart. Antar att man helt enkelt har för mycket annat att tänka på.
Men trots det så kämpar jag mig fram genom min roman; just nu går det lååångsamt - från ett par meningar till max en halv sida om dagen - men det går ändå framåt.
Glömde skriva i förra inlägget att jag har blivit farbror, till lille Agne! Redan en månad - shit, vad tiden går. Ser fram emot att träffa honom igen, ev. vid skördefesten.
Och för två helger sedan gifte sig Tina och Tonny - mycket som har hänt :)
Vad mer?
Tja, Erica och jag söker nytt boende här - mer husaktigt och kanske avskilt, gärna med en liten tomt, men det är verkligen svårare än vad man kan tro!
Nähä, nu ska jag utnyttja Netflix - det är väldigt användbart när man är sjuk!
Här var den sköna sommaren....
Och så var det med det.
Sommaren är över - som på ett ögonblick. Men vilken sommar det har varit - vi spenderade hela juli hemma i Småland och på Öland, i vårt nya hus. Fixade lite grann, badade, umgicks, spelade... Det har även blivit en hel del häng med Robin, vilket har varit otroligt skoj! Två schyssta gig med bandet avklarade - Stadsfesten och Rock & Blues mot MS, och vi har fått väldigt fin kritik efter båda två. För en gångs skull har det varit riktigt bra sommarväder - mycket sol och värme och Erica och jag har hängt mycket på stranden; något man inte brukar bli bortskämd med direkt.
Så sommaren har varit bra - kanon, faktiskt.
Men det är alltid med lite vemod man börjar jobba igen. Jag vet att hösten kommer gå fort och så, men är det verkligen något bra? Rätt vad det är så har livet passerat en förbi och vad har man gjort? Jobbat och jobbat och jobbat... Visserligen gillar jag mitt jobb, men jag kan ju inte förneka att det finns saker jag hellre skulle göra. Leva på att skriva musik, spela med bandet, mina böcker... Men man vet ju aldrig vad som väntar en bakom nästa hörn, eller som de säger på reklamen: plötsligt händer det.
Många av mina låtar som jag skrivit under den senaste tiden handlar just om att drömmarna man haft till slut uppfattas som ouppnåliga och raseras (When dreams are shattered, Do your best, We were fools as young...) och det känns så ibland. Men man kan alltid göra det bästa av situationen, och fortsätta hoppas. Det är det viktigaste - att aldrig ge upp.
Och jag kommer aldrig att ge upp mina förhoppningar för bandet, eller för mitt skrivande.
Aldrig.
Hur synisk jag än kommer bli så kommer drömmarna att leva vidare.
Precis som vi.
Sommaren är över - som på ett ögonblick. Men vilken sommar det har varit - vi spenderade hela juli hemma i Småland och på Öland, i vårt nya hus. Fixade lite grann, badade, umgicks, spelade... Det har även blivit en hel del häng med Robin, vilket har varit otroligt skoj! Två schyssta gig med bandet avklarade - Stadsfesten och Rock & Blues mot MS, och vi har fått väldigt fin kritik efter båda två. För en gångs skull har det varit riktigt bra sommarväder - mycket sol och värme och Erica och jag har hängt mycket på stranden; något man inte brukar bli bortskämd med direkt.
Så sommaren har varit bra - kanon, faktiskt.
Men det är alltid med lite vemod man börjar jobba igen. Jag vet att hösten kommer gå fort och så, men är det verkligen något bra? Rätt vad det är så har livet passerat en förbi och vad har man gjort? Jobbat och jobbat och jobbat... Visserligen gillar jag mitt jobb, men jag kan ju inte förneka att det finns saker jag hellre skulle göra. Leva på att skriva musik, spela med bandet, mina böcker... Men man vet ju aldrig vad som väntar en bakom nästa hörn, eller som de säger på reklamen: plötsligt händer det.
Många av mina låtar som jag skrivit under den senaste tiden handlar just om att drömmarna man haft till slut uppfattas som ouppnåliga och raseras (When dreams are shattered, Do your best, We were fools as young...) och det känns så ibland. Men man kan alltid göra det bästa av situationen, och fortsätta hoppas. Det är det viktigaste - att aldrig ge upp.
Och jag kommer aldrig att ge upp mina förhoppningar för bandet, eller för mitt skrivande.
Aldrig.
Hur synisk jag än kommer bli så kommer drömmarna att leva vidare.
Precis som vi.
Hard times come, and hard times go...
Detta har hänt:
Stockholmsinspelningen gick väldigt bra och resultatet blev kanon. Suveränt att jobba med någon som vår tekniker Fredrik Häggstam. Resultatet finns att höra på via facebook (bandpage) och myspace samt Youtube (vi var med i tävlingen Jössefröjda med just den låten). Med bandet har vi också spelat några gig nu - Jössefröjda, Karlstad Stadslopp, Stadsparken i Arvika och sist men inte minst - Arvika Hamnfest. Antagligen den roligaste spelningen jag någonsin har gjort. Väldigt bra publik, vilket gav oss en extra kick. Blev hur kul som helst! Nästa gig vi har inplanerade är ev. Viksholmsfestivalen i slutet av augusti och Rock och Blues mot MS i början av September. Missa oss inte!
En känsla av tomhet börjar lägga sig över lilla Arvika. Många har flyttat, och många ska flytta. Robin, Rebecka, Uffe och Tuba har redan flyttat, snart blir det även Jeppe, Johan, Tess och Kele. Och så småningom flyttar även Nordh och Ylva - vilket innebär att de i bandet som är kvar är jag, Erica och Robert. Känns lite vemodigt, minst sagt.
Vi har ju alltid haft speciellt häng i umgängeskretsen - något jag alltid sett mer som en familj än vänskap, vilket gör det så otroligt mycket surare. Jag vet att vi ses oavsett, och speciellt de som flyttar till Karlstad - det är inte långt. Men den här spontaniteten ("Ska vi dra till Charlottenberg om fem minuter?" "Vollyboll?" "Grillning"?) kommer inte finnas längre.
Återigen slits jag mellan vad som är viktigast - är det ett bra jobb på en annan ort där man på ett sätt tvingas "börja om"? Nej, det tror jag inte. Om det är något jag lärt mig under mina år i Arvika så är det det. Här har jag funnit något och några som betyder hela världen för mig (där är såklart min fina Icka inräknad) - och nu förväntas man låta det sakta tyna bort? Nej, det vägrar jag göra. Därför tror jag på oss - på bandet. Där är den stora gemensamma nämnaren, och glädjen i det vi gör. Vi har ju planer på att ses minst en gång i månaden (gärna typ rep fredag, gig lördag) så att man håller igång det "momentum" som vi nu har fått och samt att vi kan umgås, ha kul och hänga! Och jag tror vi får det att fungera. För vänskap betyder för mycket för att man ska låta det bero. Äkta vänskap är värt mer än pengar - det är inget du kan köpa, inget du kan tvinga till dig, inget man kan "simulera".
Ni kommer att vara saknade, vänner - så är det.
Men vi ses snart - nu, och för alltid :)
BC Oao
Good times
Börjar gå bra.
2 spelningar till bokade med Warmlanders, och några stycken med det svenska projektet - känns skoj! Hunnit skriva en hel del på novellen med; är uppe i över hundra sidor nu. Ska ägna morgondagen åt skrivande - novellen och det mindre lustfyllda x-arbetet.
Ska få tilbaka pengar på skatten med, vilket är kul. Äntligen börjar man kunna spara undan lite på sparkontot - det här med fast lön är inte så dumt. Visst, det är en ganska ringa summa, men ändå?
Annat nytt på fronten är att vi ska till Sthlm med bandet om ett tag och spela in en låt - ska bli skoj! Var ett tag sen vi var hela gänget, så det är ju alltid värt.
Våren börjar närma sig - känns gött som tusan. Man lever upp på våren, och man får massor av upplägg till låtar, vilket är kanon. Ser verkligen fram emot den, och sommaren.
I helgen kommer svärföräldrarna på besök - trevligt! Har inte träffat några från släkten sen i julas, så det blir skoj!
Till sist lite bilder jag lattjat med:
BC Oao
CHANGING lanes
Hittills har året varit helt okej.
Mina mål jag har haft ser fortfarande ut att vara möjliga att uppnå.
:: Börja spela mer ute med bandet, och få ett momentum i det. Skulle även vilja få till vår stora repertoar på ca 30 låtar (om vi repar in alla låtar som ändå är ok).
Vi letar spelningar hela tiden, och vi har bestämt en klar setlist, som vi kan utvidga ibland. Gillar det. Tror vi kommer ha rätt många låtar efter den här terminen.
::Skulle vilja skriva klart min novell den här gången.
Faktiskt så har jag skrivit rätt många sidor - för en gångs skulle känns det som att jag faktiskt skulle kunna skriva klart den här novellen. Jag ska göra det.
::Få klart x-arbetet.
Tja, det är på god väg. Vecka 20 ska det vara klart.
:: Mörka Tornet-låtarna
Har jobbat lite grann med dem, men sakta men säkert så...
Våren har kommit på smakprov, och det har varit väldigt gött väder. Längtar till grillning, volleyboll och bad. Jag saknar t om häng på borggården lite grann, man saknar sällskapet. Då jag känner att min tid på Ingesund egentligen är över så kan man bara summera de åren jag gått där på ett sätt: fantastiska.
Alla vänner man träffat - vänner som man bundit starka band med, band som aldrig kan bytas... Sådant är ovärderligt.
Shit, vilka perfekta år. Det är sådant man kommer berätta för sina barn om - historier från den bästa tiden i sitt liv.
Men vad vet jag? Behöver saker och ting verkligen ändras? Till viss del, ja. Men jag tror man kan kämpa för att ha kvar det som verkligen betyder något för en. Är det inte det livet handlar om? Att hitta det som betyder något för en själv?
Det här är halvåret då mycket kommer att förändras. De flesta kommer flytta, och vi som stannar kvar i Arvika kommer bara vara några stycken. Hur förändrar det tillvaron? Helt? Inte alls? Jag hoppas att det inte förändrar allt på tok för mycket, men visst - det kommer bli annorlunda. Bandet kommer vara på olika ställen, men det är mitt drömprojekt - jag kommer hålla det vid liv så länge jag kan, så länge jag orkar (och det räknar jag med att det blir lääääänge). Vi löser det. Det är därför jag vill få momentum nu, så att det duger att repa några helger ibland eller ta spelningar många helger som substitut till rep - det vore väl ändå det bästa?
Vi börjar fundera över vart man ska hamna till slut. Jag ser det inte som akutellt att flytta inom en snar framtid, men någon gång. Och då vill man ju bo nära sina vänner, eller hur? Det är väl det som spelar roll? För mig är det så, och jag kommer kämpa för det.
Ingenting är ju omöjligt, eller hur?
BC Oao
Ett nytt år
Julen har kommit och gått - och trevligt har det varit (bortsett från det usla vintervädret). Mycket god mat, trevligt sällskap, fina presenter och lugn och ro. Man märker att tripperna hemåt behövs för överlevnad ibland - annan luft, och framförallt mindre stress och krav för en stund.
Håller på och skriver mycket för bandet nu - roligt att komma igång med nya låtar. Mina förhoppningar om det nya året: :: Börja spela mer ute med bandet, och få ett momentum i det. Skulle även vilja få till vår stora repertoar på ca 30 låtar (om vi repar in alla låtar som ändå är ok).
::Skulle vilja skriva klart min novell den här gången.
::Få klart x-arbetet.
:: Mörka Tornet-låtarna
Annat att se fram emot under 2012 är: Springsteen i Ullevi, min brors bröllop, många bra filmer på bio.
2011 var annars ett väldigt mediokert år, av hemska skäl med sjukdomar och annat. Om jag kollar tillbaka på läsåret 2010/2011 så var det det sämsta året i mitt liv. Och så bisarrt med, då våren 2010 var så himla perfekt - spelade väldigt mycket med bandet och det var hur bra som helst! Sen vändes tillvaron upp och ned och det tog en bra tid innan man kom tillbaka på banan igen.
Men nu behöver vi bara se framåt, och satsa.
Och leva livet.
BC Oao
Håller på och skriver mycket för bandet nu - roligt att komma igång med nya låtar. Mina förhoppningar om det nya året: :: Börja spela mer ute med bandet, och få ett momentum i det. Skulle även vilja få till vår stora repertoar på ca 30 låtar (om vi repar in alla låtar som ändå är ok).
::Skulle vilja skriva klart min novell den här gången.
::Få klart x-arbetet.
:: Mörka Tornet-låtarna
Annat att se fram emot under 2012 är: Springsteen i Ullevi, min brors bröllop, många bra filmer på bio.
2011 var annars ett väldigt mediokert år, av hemska skäl med sjukdomar och annat. Om jag kollar tillbaka på läsåret 2010/2011 så var det det sämsta året i mitt liv. Och så bisarrt med, då våren 2010 var så himla perfekt - spelade väldigt mycket med bandet och det var hur bra som helst! Sen vändes tillvaron upp och ned och det tog en bra tid innan man kom tillbaka på banan igen.
Men nu behöver vi bara se framåt, och satsa.
Och leva livet.
BC Oao
Hallå, vintern? Snö?
Idag hände något historiskt - Pulen är inte längre en del av Ericas och min värld. Vi tackar den trogna tjänstgöraren för den här tiden och hoppas den klarar sig bättre i Kenneths ägo. För er som inte vet så dog den under mystiska omständigheter för ca 2 veckor sedan. Om allt går vägen har vi en ny, ordentlig bil till helgen redan. Vore väldigt skönt.
I övrigt har vi gjort en kanonrolig inspelning med bandet; det beryktade film/live/studio-projektet. En väldigt rolig dag, och det var så himla kul att samlas hela bandet igen! Robin och Becka har varit borta för länge - det tycks ibland tydligare :)
Jobbar nu mycket med x-arbetet, för att få det klart och jag väntar på en vit jul. Än så länge så tycks den vara långt borta, men men... Den som väntar på något gott.
BC Oao
I övrigt har vi gjort en kanonrolig inspelning med bandet; det beryktade film/live/studio-projektet. En väldigt rolig dag, och det var så himla kul att samlas hela bandet igen! Robin och Becka har varit borta för länge - det tycks ibland tydligare :)
Jobbar nu mycket med x-arbetet, för att få det klart och jag väntar på en vit jul. Än så länge så tycks den vara långt borta, men men... Den som väntar på något gott.
BC Oao
Höst
Konstigt. Idag ligger det frost på marken - hela backen är färgad vit. Känns som att det gick fort från sommar till höst; men det gör det väl kanske alltid iofs... Många tycker ju om hösten, med sina färglada löv, den friska luften etc, och jag kan verkligen förstå vad det är man gillar med den - men själv gör jag det inte. För mig har hösten alltid varit lite... tråkig. Deppig, på något sätt. Jag brukade tycka att det var as-jobbigt när jag var mindre, jag kan inte minnas varför. Kanske för att man hade haft så roligt under sommaren, och sen kom hösten och förändrade allt. Skolstart? Svårt att tro att det var jobbigt med den, brukade alltid se fram emot att börja. Men när träden blir kala, marken lerig, och vinden isande kall - då känns det inte så jäkla mysigt längre. Jag har alltid velat att efter sommaren, så ska det bli vinter. September ----> Snöigt oktober, ända fram till januari, då får det gärna bli varm vår igen. Jag gillar inte mellanlägena, helt enkelt.
Man kan säga att det är fullt upp annars. Jobbar för fullt, 75% slutade tjänsten på, och resten av tiden fördelar jag mellan examensarbete och bandet (man kan ju nästan gissa vilket som är roligast). Just nu är vi med i en tävling på http://www.redbullbedroomjam.se/ som vi jobbar mycket med. Handlar mycket om marknadsföring, kan man säga.
Idag ska vi repa lite inför Jeppe och Nordhs x-konsert (som man förövrigt verkligen borde gå på, den bjuder på en hel del massa bra musik) och så måste jag fixa grejjer till jobbet. Hurra.
BC Oao
Man kan säga att det är fullt upp annars. Jobbar för fullt, 75% slutade tjänsten på, och resten av tiden fördelar jag mellan examensarbete och bandet (man kan ju nästan gissa vilket som är roligast). Just nu är vi med i en tävling på http://www.redbullbedroomjam.se/ som vi jobbar mycket med. Handlar mycket om marknadsföring, kan man säga.
Idag ska vi repa lite inför Jeppe och Nordhs x-konsert (som man förövrigt verkligen borde gå på, den bjuder på en hel del massa bra musik) och så måste jag fixa grejjer till jobbet. Hurra.
BC Oao
Jobbtider
Återigen - det har gått låååång tid sen jag senast skrev här.
Sommaren är slut, och en ny termin har börjat. Skillnaden nu är att det inte är dags för en ny termin på gamla kära Ingesund - utan på mitt jobb. Som det ser ut nu jobbar jag ca 70-75 %, så det är det jag ägnar mina dagar till. Jobbar ca 50/50 på högstadium/gymnasium. Undervisar nu i ensemble, Gemu och högstadiemusik + musikprofiler samt några bas/gitarrelever. Fullt upp, men ett väldigt trevligt jobb. Kul att se ungdomar/barn som brinner för musik, och följa deras utveckling. Tyvärr är jag ofta väldigt trött efter jobbdagarna, så man hinner inte alltid med annat som man tänkt... Jobbar med ett nytt projekt, med svenska låtar - väldigt kul! Det och Warmlanders - helt klart det jag brinner för i musikväg!
emilkarlssonprojekt.blogg.se
Just nu har jag åkt på förkylning - inte så där jättekul, speciellt med tanke på att jag nyligen var sjuk. Men men...
Ska ta det lugnt och vila mig i helgen, resten av tiden ska jag försöka lägga på x-arbetet.
Här kommer även en gratulation till min bror som fyller år idag:
Sommaren är slut, och en ny termin har börjat. Skillnaden nu är att det inte är dags för en ny termin på gamla kära Ingesund - utan på mitt jobb. Som det ser ut nu jobbar jag ca 70-75 %, så det är det jag ägnar mina dagar till. Jobbar ca 50/50 på högstadium/gymnasium. Undervisar nu i ensemble, Gemu och högstadiemusik + musikprofiler samt några bas/gitarrelever. Fullt upp, men ett väldigt trevligt jobb. Kul att se ungdomar/barn som brinner för musik, och följa deras utveckling. Tyvärr är jag ofta väldigt trött efter jobbdagarna, så man hinner inte alltid med annat som man tänkt... Jobbar med ett nytt projekt, med svenska låtar - väldigt kul! Det och Warmlanders - helt klart det jag brinner för i musikväg!
emilkarlssonprojekt.blogg.se
Just nu har jag åkt på förkylning - inte så där jättekul, speciellt med tanke på att jag nyligen var sjuk. Men men...
Ska ta det lugnt och vila mig i helgen, resten av tiden ska jag försöka lägga på x-arbetet.
Här kommer även en gratulation till min bror som fyller år idag:
BC Oao
Får jag lov?
Riks-Smask har kommit och gått, terminen har slutat, och en hel del har hänt - där ibland Ericas finfina x-konsert. Det var en succé :).
Hur som helst; man hinner helt enkelt inte uppdatera alltid (eller rättare sagt, man glömmer).
Hur som helst, nu är det lov. Sommarlov. Kom nyss hem från en veckas semester i Småland/Öland, där vi inledde det hela med 1-årskalas för Olle och dagen efter var det dop för Vilda - då Erica, jag och Linda spelade/sjöng några låtar. Ruskigt trevligt väder, nästan hela tiden. Riktigt skoj, bortsett från vaxproppar och slemhinneinflamation... Var ju även på Öland en sväng och hälsade på, också mycket trevligt. Blir alltid riktigt lov när man kommer hem, på något sätt. Det är då man börjar koppla av för sommaren.
BC Oao
Hur som helst; man hinner helt enkelt inte uppdatera alltid (eller rättare sagt, man glömmer).
Hur som helst, nu är det lov. Sommarlov. Kom nyss hem från en veckas semester i Småland/Öland, där vi inledde det hela med 1-årskalas för Olle och dagen efter var det dop för Vilda - då Erica, jag och Linda spelade/sjöng några låtar. Ruskigt trevligt väder, nästan hela tiden. Riktigt skoj, bortsett från vaxproppar och slemhinneinflamation... Var ju även på Öland en sväng och hälsade på, också mycket trevligt. Blir alltid riktigt lov när man kommer hem, på något sätt. Det är då man börjar koppla av för sommaren.
Nu har vi varit i Arvika igen, sedan ett par dagar. Man kan ju säga så här: vädret är apdåligt här. Regnar och molnen stackar sig på den grådaskiga himlen - och så ska det tydligen vara ett bra tag framöver. Mmm, roligt. Får väl skriva lite låtar och jobba med x-arbetet. Och öva inför Arvikafestivalen. Det blir väldans kul med.
BC Oao
Vår... Gött
Otroligt trevligt vårväder ute. Rebecka har varit och hälsat på, Erica jobbar - och just nu sitter jag och jobbar med examensarbetet. Alltså, det går ju långsamt framåt, och det känns ju bra att det i alla fall är på väg åt rätt håll. Allt annat kan man ju säga om sjukvården i Arvika. Jag vet inte vems felet är, men dom är jävligt slöa och otillgängliga och otrevliga (inga namn nämnda, men en speciell person - fy faan vad spö du bör få...). Men någon gång snart borde det lösa sig - och om inte så ska jag ta ett ordentligt snack med tidningarna i Arvika.
Håller på lite med Ouvertyren också - ska vara inne idag, och så jobbar jag lite med Warmlanders-arr. Inspelningarna går väldigt bra, och jag ser fram emot att göra klart produktionen, och även mot spelningar. Vore göttans, helt klart...
BC Oao
Håller på lite med Ouvertyren också - ska vara inne idag, och så jobbar jag lite med Warmlanders-arr. Inspelningarna går väldigt bra, och jag ser fram emot att göra klart produktionen, och även mot spelningar. Vore göttans, helt klart...
BC Oao
Så Jag Undrar Kanske Lite Influensa Någong Gång?
Idag är Erica och jag hemma, sjuka båda två... Jag har åkt på dunderförkylning och feber, inte så lägligt. Vi börjar undra om vår lägenhet omges av onda energier som sabbar vårt imunförsvar (ja, vi har tittat ganska mycket på "Supernatural" den senaste tiden) för det känns som att så fort man blivit frisk från något (magkartarr, muskelinflamation m.m) så är det klart som faan att något nytt dyker upp. Peppar peppar, så har jag ju iofs klarat mig ganska bra ett tag, men de senaste två veckorna har jag varit sjuk två gånger och fått stanna hemma. Lagom kul.
Men har iofs saker att göra... Arra till RiksSmask, skriva på X-arbete, skriva Warmlanders, fixa lite till jobbet - så man är ju aldrig sysslolös direkt, he he. Hoppas jag är frisk tills i morrn, då är det tänkt att slutföra gitarrinspelningarna för min del, och sedan ska vi fortsätta med bas på torsdag och fredag. Grymmens, rent utsagt!
Nähä, nu ska jag läsa (har beställt "De fyras tecken" och "Baskervilles hund", samt aningen saftiga avhandlingar) och sedan skrida till verket med jobb. Tjoflöjt.
BC Oao
Men har iofs saker att göra... Arra till RiksSmask, skriva på X-arbete, skriva Warmlanders, fixa lite till jobbet - så man är ju aldrig sysslolös direkt, he he. Hoppas jag är frisk tills i morrn, då är det tänkt att slutföra gitarrinspelningarna för min del, och sedan ska vi fortsätta med bas på torsdag och fredag. Grymmens, rent utsagt!
Nähä, nu ska jag läsa (har beställt "De fyras tecken" och "Baskervilles hund", samt aningen saftiga avhandlingar) och sedan skrida till verket med jobb. Tjoflöjt.
BC Oao
SMASK 2011
För ett tag sedan hade vi årets lokalfinal av SMASK på Ingesund. Hade (som jag nämnt tidigare) länge tänkt att inte vara med i årets upplaga, men efter jul kunde jag inte hålla mig längre... Jag var väl medveten om att jag skulle ångra mig så otroligt mycket om jag inte skulle skriva något bidrag i år - skulle nog inte ens vilja se showen. Så det slutade med att jag skippade alla idéer jag samlat på mig under ett år (massor av halvskrivna arr) och skrev helt nytt istället. Det resulterade i två bidrag:
"S.O.S" - Liv Boj & Matt Rose
"VÅGA VÄGRA VAXA" - Hårrible Ladiez
Det första bidraget blev en liten blandning av tidigare konstelationer (Erica, Ida, Ylva, Johanna och Liv). Vi hade fruktansvärt kul när vi jobbade fram numret, och jag måste nog säga att mitt sista blev mitt absolut roligaste SMASK. Det som är tråkigt är tomheten när det är över - man övar och övar och övar, så framför man det live en gång, och sen lägger man ned numret. Gemenskapen som man haft så intensivt bantas ned ordentligt till viloperioden efter SMASK... Men kul hade vi.
Numret hamnde 4:a
Det andra bidraget var ett samarbete med Rasmus, och det var nära att det inte alls blev av. Men intensiv arrning och låtskrivning (bara några timmar innan inlämning) resulterade i en låt om håriga kvinnor (Nordh, Isak, Jeppe). Fruktansvärt roligt nummer, och låten blev rätt rolig faktiskt :)
Numret hamnade 1:a
Summering: Det roligaste SMASK:et jag medverkat i, och det roligaste numret jag gjort. Detta var dock troligen mitt sista SMASK, och det känns lite sorgligt. Men kvar är riksfinalen, här i Arvika...
To be continued....
BC Oao
"S.O.S" - Liv Boj & Matt Rose
"VÅGA VÄGRA VAXA" - Hårrible Ladiez
Det första bidraget blev en liten blandning av tidigare konstelationer (Erica, Ida, Ylva, Johanna och Liv). Vi hade fruktansvärt kul när vi jobbade fram numret, och jag måste nog säga att mitt sista blev mitt absolut roligaste SMASK. Det som är tråkigt är tomheten när det är över - man övar och övar och övar, så framför man det live en gång, och sen lägger man ned numret. Gemenskapen som man haft så intensivt bantas ned ordentligt till viloperioden efter SMASK... Men kul hade vi.
Numret hamnde 4:a
Det andra bidraget var ett samarbete med Rasmus, och det var nära att det inte alls blev av. Men intensiv arrning och låtskrivning (bara några timmar innan inlämning) resulterade i en låt om håriga kvinnor (Nordh, Isak, Jeppe). Fruktansvärt roligt nummer, och låten blev rätt rolig faktiskt :)
Numret hamnade 1:a
Summering: Det roligaste SMASK:et jag medverkat i, och det roligaste numret jag gjort. Detta var dock troligen mitt sista SMASK, och det känns lite sorgligt. Men kvar är riksfinalen, här i Arvika...
To be continued....
BC Oao
