Julen var väldans trevlig.
Dagen då vi åkte hem mot Öland/Småland så var det snökaos. Vi hade fått höra att det skulle vara svårt att ta sig fram, och visst tog det lång tid - men som tur var så stötte vi inte på några problem.
Väl hemma på Öland så möttes vi av otroligt mycket snö - minns nog knappt att det varit så mycket förr. På de mindre vägarna var det helt fullsmockat och tvåfiliga vägar hade blivit enfiliga.

Julafton tillbringade vi med Ericas familj, och iår så var vi hos Linda och Ted i Oskarshamn. Väldans trevligt och god mat. På kvällen spelade/sjöng jag, Erica och Linda även i Berga Kyrka (och det gick också bra, efter oväntade omständigheter, hehe...)

På Juldagen åkte vi till Mamma och Leif och firade där. Hämtade även Simon och Lina i Kalmar. Fick göra en minnesvärd insats som tomte, som fick mig att tänka på "Ogifta par"... Men det gick bra till slut. Alltid något speciellt med julmaten med - helt perfekt! Och första året jag kan minnas då det var en perfekt vit jul! Dagen efter firade vi med Pappa, Ancha och mina bröder, sedan åkte vi även in till Småland och firade med övrig släkt.

 

Sedan bar det åter av mot Småland för att fira födelsedagskalas för Erica och Linda. Två dagar tidigare hade även Robin och Rebecka dykt upp och fick se en liten smula av Öland - och var med under bl a pulkaåkning.

Vi firade Erica och Linda på Ericas födelsedag och hela släkten var samlad, + våra vänner.

 

Sedan firade vi en kanonnyårsafton hos Danielsson/Kempe - även den med Robin och Rebecka. Ska även nämnas att vi hade Spa på Lillåker och utomhustävling.

Ibland går tiden för fort förbi när man har kul bara :)

 

 

 

En väldans trevlig jul...

 

BC Oao

Så har julen varit...
Väldans trevlig, och mycket skoj och god mat m.m. Tänkte lägga upp lite bilder från jul och nyår snarast.

Tillbaka i Dottevik, men på något sätt känns det som att det inte är samma ställe som vi åkte iväg ifrån i december. Det känns annorlunda. Tomt.
Återigen har saker ändrats och det är inte ok. Men förändringar måste få ske, men varför dessa? Skulle vilja kunna göra mer, men vad kan jag göra?
Det blir bra till slut, det blir det alltid...
På något sätt känns det som "den gyllene" tidsåldern är lite förbi, och man försöker desperat klänga fast vid den, för man vet att det var verkligen något som gjorde en rejält lycklig. Och jag klänger fast fortfarande, och jag tänker heller inte släppa taget. Finns inget skäl.

Jag tycker om er väldigt mycket, mina vänner. Vill att ni ska veta det, allihop.

Familj och vänner är det som betyder mest - återigen konstaterat.

BC Oao